Skola

Samverkan skola arbetsliv Sant

Att använda omgivningen som lärmiljö gör att samverkan mellan skola och arbetsliv kopplas till centralt innehåll och aktuella förmågor. Eleverna ges möjlighet att skapa en förståelse för sammanhang och få en känsla av meningsfullhet. De får dessutom vidgade vyer och nya idéer för sina framtidsval vilket i sin tur gör dem mer motiverade och skapar en förmåga att nå en större måluppfyllelse.

Samtidigt som antalet studie- och yrkesvägar efter gymnasieskolan ökar, brottas samhället med hög ungdomsarbetslöshet och en matchningsproblematik mellan utbildning och de arbetstillfällen som finns. Nya krav ställs därför på samverkan mellan skola och arbetsliv där fokus ska ligga på kvalitet och samtliga skolans ämnen ska genomsyras av arbetet.

Vi vänder oss till alla som arbetar inom skolan, såsom arbetslag/ämneslag, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer, förvaltningschefer, områdeschefer och elever, hela vägen från förskolan till vuxenutbildning och högskola/universitet.


Goda exempel

Nedan följer några goda exempel på projekt som har arbetat med samverkan mellan skola och arbetsliv.

 

Yrkesambassadörer och Jobbskuggning under Sjumilaskolans framtidsvecka

Sjumilaskolans framtidsvecka ”Mitt Liv, Mitt val” var ett samverkansprojekt mellan GR Skola Arbetsliv och Sjumilaskolan som syftade till att eleverna skulle få möjlighet att bli bättre rustade för att göra medvetna, välgrundade och individuella val kring sin framtid. Under en dag fick eleverna träffa olika yrkesambassadörer samt jobbskugga en arbetsplats för att få en ökad kännedom om olika branscher och hur arbetslivets möjligheter och behov ser ut nu och i framtiden.

Under framtidsveckan arbetade GR Skola Arbetsliv tillsammans med skolans arbetslag och studie och -yrkesvägledare med olika elevaktiviteter och kompetensutveckling kring digitalt lärande. Arbetet skedde i samarbete med Webbstjärnan, en webbaserad utbildning där elever och lärare får lära sig mer om hur Internet fungerar. Bland annat hade eleverna under jobbskuggningen till uppgift att dokumentera ”en dag på jobbet” för att sedan redovisa via en praktikblogg.

Läs här vad Svenskt Näringsliv skriver om GR Skola Arbetslivs samverkan med Sjumilaskolan.

 

ABF Vux/ Barn- och fritidsprogrammet – med sikte på högskolan och med människan i fokus

På den nya utbildningen ABF VUX/ Barn- och fritidsprogrammet med social inriktning studerar elever som planerar att gå vidare till högskolestudier inom områden som polis, kriminalvård, pedagogik och psykolog. För att väcka deras tankar kring vilka valmöjligheter som finns och för att göra dem bättre rustade inför kommande studieval fick de som en start på ett samverkansprojekt möjlighet att träffa ambassadörer för flera av yrkesområdena.

Genom rundabordssamtal med yrkesambassadörerna gavs studenterna möjlighet att komma fram till vilka yrken de tyckte var intressanta och som var mest aktuella för deras utbildning. Därefter följde två halvdagar med jobbskuggning av samma yrken.

Projektet arrangeras tillsammans GR skola arbetsliv och ABFs uppdragsledare och lärare, projektet kommer att avslutas 2015 då studenterna även kommer att få jobba med skarpa case/uppdrag från arbetslivet för att sedan utvärdera hela projektperioden genom workshops.

 

Öckerös framtid

Istället för en traditionell praktikvecka arbetade Brattebergsskolan att arbeta med en temavecka kring skola och arbetsliv. GR skola arbetsliv arbetade tillsammans med en projektgrupp bestående av näringslivschef, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare på Brattebergsskolan. Genom gemensam planering av det övergripande arbetet för samverkan med det lokala näringslivet var tanken att ge eleverna en möjlighet att upptäcka och utforska olika yrkesområden. Första dagen arrangerades olika stationer där eleverna fick arbeta med saker som framtid/drömmar, valkompetens och jobbmöjligheter. Därefter fick de genom rundabordssamtal träffa yrkesambassadörer samt göra studiebesök på några av Öckerös större företag.


Vad styr skolan och vad är SSA uppdraget?

 

 


 

Planer för samverkan skola-arbetsliv

En SSA-plan är en genomtänkt arbetsplan för samverkan mellan skola och arbetsliv som har utarbetats för att underlätta kontakterna mellan de olika aktörerna och säkra ett engagemang dem emellan. SSA-planen kan dels bidra till att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor men även att de tillsammans med sina lärare får möjlighet att lära känna det lokala arbetslivet och vilka yrkesområden som finns där. Planen ska därmed ge regionens ungdomar bättre möjligheter att göra studie- och yrkesrelaterade val där individens förutsättningar och samhällets behov och förväntningar tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för varje enskild individ att lyckas.

En väl genomarbetad SSA-plan kvalitetssäkrar kommunens och skolans arbete kring studie och yrkesvägledning samt samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta innebär att alla elever får samma möjligheter att komma i kontakt med arbetslivet. Genom att lärandet sker i ett sammanhang där arbetslivet blir en naturlig del blir de dessutom motiverade och skapar en lust och drivkraft till ett fortsatt lärande och val av yrke. Genom att eleverna presenteras för det lokala arbetslivet får de även en positiv bild av sin hemkommun vilket i sin tur bidrar till en fortsatt utveckling av kommunen och dess verksamhet.


SSA i klassrummet

För att göra eleverna medvetna om vilka yrken och yrkesroller som finns och få dem att börja fundera över hur arbetsmarknaden ser ut, är det bra att i skolan göra olika övningar som har med arbetslivet att göra. Nedan följer några exempel på hur ni kan arbeta med eleverna i klassrummet. Dessutom ges förslag på hur olika ämnen kan involveras i elevernas tid ute på arbetsplatsen. Målgruppen är både grundskolans lägre och högre åldrar.

 

Vägar till arbete

I denna övning ska eleverna välja ut en person att intervjua för att sedan tillverka en tidslinje och illustrera vilka vägar som kan leda till arbete. Syftet är att visa på att det finns olika sätt att hitta fram till sitt slutliga yrke - inget enskilt sätt är rätt eller fel.

Tid: 15-30 min

Låt eleverna välja ut en vuxen person att intervjua, det kan vara en person i deras släkt eller vem som helst som har arbetslivserfarenhet, varför inte någon i biblioteket? Be dem fråga om vilka arbeten och utbildningar personen har och rita upp dem på en tidslinje. Årtalen i sig är inte så viktiga, det handlar snarare om att se i vilken ordning de har vandrat.

Efter övningen låter du eleverna sätta sig i grupper och presentera sitt resultat för varandra, gärna med hjälp av dator, ipad eller tavlan så de kan visa visuellt hur tidslinjerna ser ut.

Exempel på frågor att ta upp i klassen efter presentationerna:

  • Vad tyckte ni om övningen?
  • Vilka olika yrken förekom? Var det några som var vanligare än andra?
  • Finns det några slutsatser man kan dra av att titta på linjerna?
  • Kan du vandra samma väg som ditt intervjuoffer? Varför/Varför inte?
  • Var det något som du blev förvånad över?

Övningen kan inkludera ämnen som svenska, engelska, matematik, geografi och samhällskunskap.

 

Tankekartor

Syftet med övningen är att hjälpa eleverna att prata och fundera kring sitt gymnasieval. I denna övning ska deltagarna tillsammans göra tankekartor för att se hur långt ut de olika yrkena kan förgrena sig.

Tid: 20-30 min

Dela upp deltagarna i grupper och se till att varje grupp har papper och en penna.

Börja med att måla upp en ring på tavlan med ett yrke eller en yrkeskategori i. Måla sedan tre mindre ringar, skriv relaterade yrken eller inriktningar i de små ringarna och dra streck till den stora ringen i mitten.

Grupperna ska nu göra egna tankekartor, se till att alla har olika yrken.

Eleverna ska nu under 5 minuter göra tankekartor. Därefter lämnas tankekartan på platsen och alla grupper roterar ett steg åt höger för att fortsätta på den som tidigare grupp har påbörjat.

När alla grupper har skrivit på alla tankekartor kan ni ha en efterdiskussion där ni tittar på kartorna tillsammans och går igenom frågor som:

  • Kan man se något mönster?
  • Vilken tankekarta blev störst? Vad beror det på?
  • Var det några yrken som förekom på flera olika tankekartor?
  • Vad tror ni att man behöver för utbildning för att få yrket i de stora ringarna?
  • Varför valde ni den yrkeskategorin?

Övningen kan inkludera ämnen som svenska, matematik, samhällskunskap.

 

Självporträtt

Denna övning hjälper eleverna att skapa ett visuellt cv och en kreativ, positiv bild av sig själva.

Tid: 20-40 minuter

Eleverna behöver papper och penna. Gärna också färgpennor, papper, tyg, tidningar, pärlor, klistermärken, färg, fotografier eller annat material som man kan hitta i en bildsal.

Be deltagarna att skriva listor om sig själva med dessa punkter som stöd:

  • Det här är jag bra på
  • Det här gillar jag.
  • Det här jobben vill jag ha just nu
  • Mina färdigheter

Till varje punkt får eleverna fem minuter att skriva minst fem saker, därefter får de fortsätta med nästa punkt.

Eleverna ska nu skapa bilden av sig själva. Utgå ifrån:

  • en bild (ansiktet eller i helkropp) i mitten, denna ska spegla deltagaren i sin framtida yrkesroll.
  • i övre vänstra hörnet: det jag är bra på
  • i övre högra hörnet: det jag gillar
  • i nedre vänstra hörnet: det jag vill arbeta med
  • i nedre högra hörnet: mina färdigheter

Ge deltagarna minst 20 minuter och låt dem fylla papperet till bristningsgränsen. Stötta och ställ frågor till de elever som har svårt att komma på saker att skriva.

Efterdiskussion

När tiden är ute och alla har gjort sina porträtt samlar du deltagarna i mitten och låter dem presentera sina självporträtt och vad de står för.

Exempel på frågor att ta upp i klassen:

  • Vad tyckte ni om övningen?
  • Var det svårt eller lätt att komma på sina färdigheter?
  • Hur gick ni till väga för att komma fram till era svar?
  • Tror ni att era färdigheter passar till de yrken ni vill arbeta med?
  • Vad känner ni till om dessa yrken?
  • Vilken utbildning krävs?
  • Vilken av hörnen är enklast att förändra?

Övningen kan inkludera ämnen som svenska, bild, samhällskunskap, geografi.

 

 

Jobben jag inte visste fanns

Många elever har en begränsad bild av arbetslivet. Genom att göra dem medvetna om vilka yrken som finns får de ett bredare perspektiv när de ska hitta jobb som passar just dem.

Så här kan du arbeta med eleverna:

  • Gör yrkestestet på SYVonline.se. Där får eleverna utifrån sina intresseområden förslag på yrken som skulle kunna passa dem. Låt dem välja ut några yrken de tycker verkar mest intressanta och ge dem i uppgift att ta reda på mer om varje, tex vilken utbildning som krävs, på vilka arbetsplatser det finns möjlighet att utföra jobbet och vilka företag som finns i branschen. På samma sätt kan de elever som redan har ett favorityrke ta reda på vad som krävs för att nå dit de vill.
  • Spara uppgifterna och använd som underlag vid vägledningsamtal eller planering av praktikperiod, jobbskuggning och träff med yrkesambassadörer.

 

 

Entreprenörer i skolan

Nyttja elevernas egna intressen och vilja att ta eget ansvar i arbetet med entreprenörskap i skolan. Låt dem välja något att arbeta med, antingen utifrån några färdiga förslag eller genom att fritt komma på aktiviteter tillsammans. Se till att eleverna tänker igenom och skriver ner hur de vill arbeta med sitt val, vad de ska göra och vilket resultat de planerar att få.

 

Exempel på uppgifter eleverna kan arbeta med:

  • Skriva en bok eller skoltidning. Kopiera upp det färdiga exemplaret och dela ut till vänner, familj och andra klasser på skolan.
  • Sätta upp en teaterpjäs som de själva får regissera och tex skriva manus, tillverka egen scenografi och leta fram passande kläder. Bjud in familj, vänner och andra klasser som får/köpa biljett till föreställningen.
  • Baka bullar, kakor och bröd och sälja på föräldramöten eller på andra ställen där det rör sig folk. Gör något roligt tillsammans för pengarna.

 

 

Studiebesök

Att besöka en arbetsplats ger en god kunskap i hur arbetet går till där. Eleverna kan upptäcka vilka olika yrkesroller som finns inom arbetsplatsen, vad varje person har för arbetsuppgifter samt ställa frågor som rör utbildning och jobbmöjligheter.

Ett studiebesök kan göras ute på externa arbetsplatser, men även inom skolans väggar där det också finns många olika yrkesroller, tex i skolköket, hos vaktmästaren, administratören, studie- och yrkesvägledaren, städaren, idrottsläraren osv.

 

 

Anställningsintervju

Att vara förberedd inför en anställningsintervju kan avgöra om en person får jobbet eller inte. Låt eleverna förbereda en fiktiv intervju där de börjar med att på ta reda på hur en anställningsintervju går till.

Förslag på tillvägagångssätt:

  • Välj som lärare ut några jobbsökarsajter som du vet är bra (tex anställningsintervju.se, stepstone.se, monster.se, manpower.se, saco.se mfl) låt eleverna gå igenom det material som handlar om anställning och tips inför intervju för att sedan skriva ner de frågor som de anser är viktigast att kunna svara på.
  • Låt eleverna utgå från ett yrke som de redan är lite insatta i och skriva svar på frågorna utifrån sig själva och det intresse de har för yrket. Här får de gärna hitta på att de har utbildning mm, tanken är att öva på situationen inte att få jobbet med de meriter de har idag.
  • I par får de sedan turas om att vara intervjuare/jobbsökare och träna på situationen. Filma gärna och ge varandra respons efteråt.

 

 

Studiebesök/yrkesambassadörer för yngre barn

Ofta finns redan i förskolan och de tidiga åren i skolan ett intresse för olika yrken. Studera vad barnen leker, ritar och klär ut sig till och ta vara på det i den pedagogiska planeringen. Några förslag kan vara:

  • Om barnen leker mycket doktor kan ett besök på vårdcentralen eller sjukhuset vara ett sätt att visa hur det ser ut i verkligheten. Gå även till apoteket och fråga om de har några provförpackningar eller överblivet material (tex plåster, bandage, sprutor utan nålar osv) som barnen kan få att leka med.
  • För barn som är intresserade av yrken som polis, ambulanspersonal och räddningstjänst kan ett besök på stationen eller att de kommer till förskolan/skolan och visar upp sin bil vara roligt och intressant.
  • För barn med djurintresse kan ett besök hos en bonde eller en djurpark visa hur man kan arbeta med djur och natur.

Se efter vilka resurser som finns bland barnens föräldrar eller andra personer i närheten och bjud in dem för att berätta om sitt yrke och arbetsplats.

 

 

Vilka yrken finns i närområdet?

Gå ut på promenad i närområdet och låt barnen reflektera runt de olika platserna som besöks och fundera på om det finns någon som jobbar där.

Exempel på saker att diskutera:

  • Vem planterar blommorna i krukorna vid torget?
  • Hur försvinner snön/gruset från gatorna?
  • Vem skriver texterna på de stora reklamtavlorna?
  • Varifrån kommer vattnet i fontänen?
  • Vem ropar ut meddelanden i köpcentret/på tågstationen?

Fortsätt diskussionen när ni är tillbaka på förskolan/skolan. Kanske kan det leda till ett studiebesök där barnen får träffa någon i yrkesrollen och se hur arbetet går till.

 

Under praktiken

Under elevens tid ute på en arbetsplats kan eleverna få uppgifter som relaterar till olika ämnen i skolan.

Ämnen som biologi, fysik, kemi och teknik kan involveras genom att se efter hur arbetsplatsen jobbar med saker som hållbar utveckling, ny teknik och miljö. Eleven kan exempelvis ta reda på vad ett elavtal kostar, hur företagets produktion bidrar till miljöförändringar och vilka riskmoment gällande ljud och ljus som de anställda utsätts för på arbetsplatsen.

Uppgifter som rör geografi, samhällskunskap och historia kan vara att eleven ska ta reda på varför arbetsplatsen har den geografiska placeringen den har, om varor och tjänster produceras och konsumeras på samma ställe och vilket som är företagets upptagningsområde. Andra uppgifter kan vara att se vilka rättigheter en arbetstagare har, vilken lön som gäller, hur arbetsmarknaden i branschen ser ut samt hur den har utvecklats de senaste hundra åren.

Inom idrott och hälsa, matematik samt hem- och konsumentkunskap kan eleven titta på vilka arbetsmoment som kan innebära skaderisker för de anställda och försöka hitta en åtgärd för det. De kan även få i uppgift att planera en kostriktig måltid som är anpassad efter de näringsbehov som finns på arbetsplatsen och även ta reda på vad skillnaden blir i pris mellan att ta med en matlåda och äta på lunchrestaurang.

 


Praktiksamordning

Framtidens medarbetare finns idag i skolan. För att eleverna ska få en möjlighet att göra välgrundade val kring framtida yrke är det viktigt att de får en inblick i arbetslivet och kan upptäcka vilka möjligheter som finns. Såväl praktik i grundskolan, Arbetsplatsförlagt lärande i gymnasiet och vuxenutbildningen (APL) och lärlingsutbildningar som Lärande i arbetslivet (LIA) och Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ger eleverna möjlighet att få prova på olika yrken och se hur arbetet kan gå till på olika arbetsplatser.

 

Grundskolan

Praktik i grundskolan pågår vanligtvis under en eller två veckor och är ofta en elevs första kontakt med arbetslivet. Syftet är att förstå vilka möjligheter och olika yrken som finns och hur en arbetsplats fungerar. Det kan även stärka självkänslan och skapa motivation genom att eleven ges möjlighet att ta ansvar och visa färdigheter utöver det som vanligtvis görs i skolan. Praktiken ger också eleven en hjälp på vägen inför sitt val till gymnasiet och kan även leda till sommarjobb på arbetsplatsen.

Inför praktik

Många arbetsplatser önskar en kontakt med eleven före praktiken, det är skolans ansvar att kontakta praktikplatsen och inte tvärtom. För att praktikperioden ska bli så bra som möjligt är det viktigt att eleven är förberedd. Gå tillsammans igenom saker som vilka förväntningar som finns samt de regler för arbetsmiljö som gäller för minderåriga.

Under praktik

Håll kontakten med både elev och handledare under praktikperioden. Låt gärna eleverna arbeta med digitala verktyg för både kommunikation och dokumentation, exempelvis kan en loggbok eller fotografering användas för uppföljning och redovisning av praktikperioden. Besök även eleven på arbetsplatsen för att stämma av hur det går samt för att ge stöd till både eleven och handledaren. Se även till att arbetsplatsen följer de regler som finns vad gäller arbetsmiljö för personer under 18 år.

Efter praktik

Gör en utvärdering tillsammans med eleverna och se till att samtliga har fått ett intyg från arbetsplatsen. Förslagsvis kan det vara en uppgift till eleverna att själva se till att kontakta sin praktikplats för att få ett.

 

Gymnasiet APL

För samtliga nationella gymnasieprogram med yrkesinriktning är minst 15 veckors Arbetsplatsförlagt lärande (APL) obligatoriskt. För gymnasiesärskolans nationella program gäller minst 22 veckors APL. Syftet är att knyta samman teori och praktik och genom att eleverna redan har en viss kunskap om branschen kan de ofta snabbt sätta sig in i uppgifterna de tilldelas på arbetsplatsen.

Inför APL i gymnasiet

Det är viktigt att skolan kontaktar arbetsplatsen i god tid innan APL-perioden och ser till att eleven tilldelas en handledare. Läraren ska tillsammans med eleven och ansvarig på arbetsplatsen planera APL-perioden utefter de aktuella ämnena. Det är viktigt att se till att handledaren har den kompetens som krävs för att kunna lära eleven på bästa sätt, bjud gärna in representanter från arbetsplatserna till skolan för att informera om vilka förväntningar som finns. För att se till att de arbetar mot de uppsatta målen ska bedömningsunderlag utformas som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Även eleven ska informeras om bedömningsgrunderna. 

Under APL i gymnasiet

Läraren ska hålla kontakten med både elev och handledare under hela APL-perioden. Låt gärna eleverna arbeta med digitala verktyg för både kommunikation och dokumentation, tillexempel kan en loggbok eller fotografering användas för uppföljning och redovisning av APL-perioden. Besök även eleven på arbetsplatsen för att stämma av hur det går och ge stöd till både eleven och handledaren. Se även till att arbetsplatsen följer de regler som finns vad gäller arbetsmiljö för personer under 18 år.

Efter APL i gymnasiet

Avsluta APL-perioden med att tillsammans med både elev och handledare gå igenom hur tiden på arbetsplatsen har varit, vad han eller hon har lärt sig och om något kunde ha gjorts bättre. Se till att arbetsplatsen skriver ett bedömningsunderlag som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Det är läraren som betygsätter eleven men handledaren på arbetsplatsen ger ett bedömningsunderlag. Håll kontakten med företaget för framtida samverkan.

 

Gymnasiet lärling

En lärlingselev ska tillbringa minst halva utbildningstiden på en arbetsplats. Där ska eleven tilldelas en lämplig handledare som ansvarar för lärandet och den yrkesmässiga utvecklingen. Lärlingsutbildningen kan starta under elevs första, andra eller tredje år i gymnasieskolan. I gymnasiesärskolan kan även det fjärde året vara startår.

Inför lärlingsperioden

Huvudmannen ska se till att ett utbildningskontrakt mellan arbetsplats och elev upprättas. Läraren på skolan lägger tillsammans med eleven och handledaren på arbetsplatsen upp utbildningen. Skolan bör även se till att arbetsplatsen följer de arbetsmiljöregler som gäller för barn under 18 år.

Under lärlingstiden

Lärlingen ska vara en del av personalen på arbetsplatsen och jobba efter de förutsättningar vad gäller såväl regler som arbetstid som finns där. Håll kontakten med både elev och handledare under hela lärlingsperioden och följ upp processen i elevens utveckling.

Efter lärlingstiden

Avsluta lärlingsperioden med att tillsammans med både handledare och elev gå igenom hur lärlingstiden har varit, vad han eller hon har lärt sig och om något kunde ha gjorts bättre. Se till att arbetsplatsen skriver ett bedömningsunderlag som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Det är läraren som betygsätter eleven men handledaren på arbetsplatsen ger ett bedömningsunderlag. Håll sedan kontakten med företaget för framtida samverkan.

 

Vuxenutbildning APL

Inom vuxenutbildning kan arbetsplatsförlagt lärande (APL) förekomma i vissa kurser eller delar av kurser.  Antal veckor är inte reglerat utan skiljer sig mellan utbildningar. Kunskapskraven är desamma som i motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

Inför APL i vuxenutbildning

Det är viktigt att skolan tar kontakt med arbetsplatsen i god tid innan eleverna ska ut på APL. Eleven kan då få kontakt med sin handledare och läraren kan tillsammans med eleven och ansvarig på arbetsplatsen planera APL-perioden utefter de aktuella ämnena. Det är viktigt att se till att handledaren har den kompetens som krävs för att kunna lära eleven på bästa sätt, bjud gärna in representanter från arbetsplatserna till skolan för att informera om vilka förväntningar som finns. För att se till att de arbetar mot de uppsatta målen ska bedömningsunderlag utformas som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Det är viktigt att även eleven informeras om bedömningsgrunderna. 

Under APL i vuxenutbildning

Läraren ska hålla kontakten med både elev och handledare under hela APL-perioden. Låt gärna eleverna arbeta med digitala verktyg för både kommunikation och dokumentation, tillexempel kan en loggbok eller fotografering användas för uppföljning och redovisning av APL-perioden. Besök även eleven på arbetsplatsen för att stämma av hur det går och för att ge stöd till både eleven och handledaren.

Efter APL i vuxenutbildning

Avsluta APL-perioden med att tillsammans med både elev och handledare gå igenom hur tiden på arbetsplatsen har varit, vad han eller hon har lärt sig och om något kunde ha gjorts bättre. Se till att arbetsplatsen skriver ett bedömningsunderlag som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Det är läraren som betygsätter eleven men handledaren på arbetsplatsen ger ett bedömningsunderlag. Håll sedan kontakten med företaget för framtida samverkan.

 

Lärling i vuxenutbildning

Lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen ska ge eleven en grundläggande yrkesutbildning där minst 70% av utbildningstiden ska spenderas på en arbetsplats med stöd av en handledare. Utbildningsanordnaren ska ha ett nära samarbete med arbetsplatsen där eleven betraktas som anställd.

Inför lärlingstiden inom vuxenutbildning

För att lärlingstiden ska bli så bra som möjligt för både eleven och arbetsplatsen är det viktigt att alla är förberedda. Utse en handledare som kontaktar eleven i god tid innan sin tid hos er och tänk igenom vilka mål ni har med lärlingstiden. Elevens lärare lägger sedan tillsammans med handledaren och eleven upp utbildningen på arbetsplatsen.

Under lärlingstiden i vuxenutbildning

Lärlingen ska vara en del av personalen och jobba efter de förutsättningar vad gäller såväl regler som arbetstid som finns där. Håll kontakten med både elev och handledare under hela lärlingsperioden och följ upp processen i elevens utveckling.

Efter lärlingstiden i vuxenutbildning

Avsluta lärlingsperioden genom att tillsammans med både handledare och elev gå igenom hur lärlingstiden har varit, vad han eller hon har lärt sig och om något kunde ha gjorts bättre. Se till att arbetsplatsen skriver ett bedömningsunderlag som bygger på aktuella ämnesmål och kunskapskrav. Det är läraren som betygsätter eleven men handledaren på arbetsplatsen ger ett bedömningsunderlag. Håll sedan kontakten med företaget för framtida samverkan.

 

Högskola/universitet

Inom program för legitimationsyrken på högskola och universitet utförs en bestämd del av utbildningen ute på arbetsplatser. Detta kallas Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och går ut på att knyta samman utbildningens teori och praktik. Studenterna ska då arbeta på samma villkor som personalen på arbetsplatsen för att få erfarenhet av det yrke de utbildar sig till. VFU är en viktig del av utbildningen och kontakten med studenterna och lärosätet kan även ge arbetsplatserna en möjlighet att utvecklas.

Inför VFU

Det är VFU-koordinatorn på högskolan/universitet som bestämmer när VFU:n ska läggas i tid samt vad som ska göras under perioden. Detta kan se olika ut på olika lärosäten. Ansvariga ska se till att handledare på arbetsplatsen har rätt kompetens och utbildning för att på ett bra sätt kunna handleda studenten. Målsättningen är att handledaren ska ha gått en handledarutbildning på 7,5 hp. Studenten, handledaren och lärarutbildaren planerar tillsammans VFU-perioden.

Under VFU

Studenten ska följa de arbetstider och uppgifter som hör arbetsplatsen till. Håll kontakten med studenten och se till att denne ges utrymme för att prova olika arbetsuppgifter samt jobba med de uppgifter som krävs för att bli godkänd. Besök arbetsplatsen för att se hur studenten arbetar, prata med handledaren och skapa ett underlag för kommande bedömning.

Efter VFU

Se till att handledaren på arbetsplatsen skriver ett utlåtande som ska ligga till grund för bedömning av kursen.  Prata med eleven om hur VFU-tiden har varit samt hur bedömningen kommer att se ut. Studenter som inte blir godkända på sin VFU har rätt till omexamination. Hur detta görs bestäms av examinatorn.

 

Yrkeshögskola (YH) LIA

I utbildningar inom yrkeshögskolan är Lärande i arbete (LIA) en viktig del. Här ska studenterna förberedas för sin yrkesroll och samtidigt få arbetslivserfarenhet och kontakter i arbetslivet för framtida anställning. LIA kan vara olika lång beroende på utbildning.

Inför LIA

Det är utbildningsanordnaren som är ansvarig för genomförandet av studentens LIA. Se till att en kvalificerad handledare utses på arbetsplatsen och att arbetsuppgifterna stämmer överens med utbildningen. Planera perioden tillsammans med både student och handledare.

Under LIA

Studenten ska arbeta på samma villkor som personalen på arbetsplatsen och därmed vara en del av arbetslaget och verksamheten i stort. Målet är att studenten under handledning ska få möjlighet att utveckla sina teoretiska kunskaper från skolan och få förståelse för den aktuella yrkesrollen. Håll kontakt med både handledare och student under hela LIA-perioden och stäm av hur arbetet går.

Efter LIA

Håll ett avslutande samtal tillsammans med både handledaren och studenten där ni tillsammans går igenom hur perioden på arbetsplatsen har varit. Studentens handledare på arbetsplatsen är ansvarig för att efter studentens tid på arbetsplatsen skriva ett utlåtande som skolan kan använda som underlag för bedömning. Håll kontakten med arbetsplatsen för en fortsatt samverkan.

 

Vad är praktikplatsen.se?

Praktikplatsen.se skapades 2003 av Göteborgsregionens kommunalförbund för att samordna och effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter för grundskolor. Numera omfattar verksamheten förutom grundskola även gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola samt arbetsmarknadspraktik. Verktyget kan bland annat användas till att söka, boka och administrera praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Målgrupper är skolpersonal, arbetsgivare samt elever/studenter. För varje målgrupp finns en särskild ingång i praktikplatsen.se.

 

Utveckling av nytt verktyg pågår!

Behoven både avseende teknik och rörande den mycket viktiga frågan om samverkan skola-arbetsliv har förändrats – av denna anledning bygger vi ett helt nytt praktikplatsen.se. Verktyget utvecklas under 2014 av GR tillsammans med flertalet referensgrupper som representerar alla de målgrupper som är delaktiga i verktyget.

I dagsläget används verktyget av flertalet kommuner och verksamheter nationellt. Om du är intresserad av att veta mer om verktyget så hör av dig!

Den nyutveckling som sker innebär alltså att nuvarande verktyg inte kommer användas i nuvarande form efter 2014 utan ersätts då med ett helt nytt som utgår helt från de behov som finns kring olika former för samverkan mellan skolan och arbetslivet.

 

Logga in på det befintliga verktyget här:


 


Andra samverkansformer

Det finns många sätt att samverka med arbetslivet, här presenteras några förslag. Besök vår erbjudandesida (länk) för mer information om hur vi kan hjälpa er med samverkan mellan skolan och arbetslivet.

 

Jobbskuggning

Jobbskuggning är ett alternativ till praktik där eleverna på nya och engagerande sätt får möjlighet att ta del av ett yrke samt upptäcka arbetslivets olika möjligheter och behov nu och i framtiden. Under en jobbskuggning tillbringar eleverna några timmar eller dagar på en arbetsplats för att ställa frågor som rör yrket och följa hur arbetet där går till.

Jobbskuggningen bidrar till ökad kännedom om olika branscher, ger en god omvärldskunskap och ökar samverkan mellan skola och arbetsliv. Metoden kan även användas av skolans personal som då kan jobbskugga en arbetsplats inom en helt annan bransch än sin egen.

 

Yrkesambassadörer

Med syftet att ge eleverna en ökad förståelse för den stora bredden av yrken som finns, vilka jobb som går att välja mellan samt vilken väg de behöver ta för att nå dit de önskar erbjuder vi möten med yrkesambassadörer. Det innebär att representanter från arbetslivet kommer till skolan för att berätta om sina yrken, yrkesroller, branscher och företagande. Upplägget fungerar som ett roterande rundabordssamtal där eleverna i mindre grupper får träffa olika yrkesambassadörer och bekanta sig med arbetsmarknadens spelregler och förändringar samt den kompetens arbetsgivarna söker.

 

Skarpa Case

Skarpa case kan arrangeras som event eller projektbyrå. Syftet är att öka samverkan mellan skola och arbetsliv och utveckla de entreprenöriella inslagen i skolor och utbildningar inom Göteborgsregionen. Arbetslivet fungerar som uppdragsgivare där de ger utmaningar till elever och studenter som i sin tur ska arbeta fram förslag på idéer och lösningar. Förslagsvis kan uppdragen kopplas till gymnasiearbeten eller högskolestudenters examensarbeten.

 

Speed-meeting

Under ett speed-meeting får elever och studenter får träffa representanter från olika företag. Där ges de tillfälle att berätta om sig själva inför sin kommande praktik i grundskolan, det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), sin lärlingsperiod, verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller lärande i arbete (LIA).

 

Fadderföretag

Att arbeta med fadderföretag innebär att ni som skolklass i högstadiet kopplas samman med en arbetsplats med avsikten att följas åt under en längre tid. Syftet är att skapa ett intresse hos eleverna och öka deras förståelse för arbetslivet samt lägga en grund för deras kommande studieval och praktikperioder.


GRvux

Har du som utbildningsanordnare outnyttjade resurser till ditt förfogande? Kan ni på din skola medverka till att vuxna elever får tillgång till relevant yrkesutbildning? Då är samverkan med GRvux det rätta för er!

Idag är det få elever som väljer att läsa yrkesprogrammen under gymnasietiden samtidigt som dessa kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden. GRvux erbjuder vuxna elever utbildningspaket bestående av gymnasiala yrkeskurser som efterfrågas av arbetsgivare i regionen.

Utbildningarna är olika långa och arrangeras på flera orter i Göteborgsregionen. Eleverna kan läsa yrkesutbildningar med eller utan språkstöd, som lärling eller välja att validera kunskaper de har från tidigare yrkeserfarenheter samt komplettera dessa med utbildning för att stärka sin attraktivitet på arbetsmarknaden.

Vill du komma i kontakt med GRvux? Hör av dig till: vux@grkom.se eller besök grvux.se

 

Yrkesutbildning

Yrkesutbildning ger eleven de kunskaper och färdigheter som behövs för att arbeta inom ett visst yrkesområde. Utbildningen sker till huvuddel i grupp på skola och vanligtvis med inslag av praktik på arbetsplats.

 

Yrkesutbildning med språkstöd

Yrkesutbildning med språkstöd är en yrkesutbildning där yrkeskurser och språkstöd integreras under hela utbildningstiden. Målet är att eleven snabbare ska komma ut i arbetslivet.

 

Lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning är en yrkesutbildning där minst 70 procent av undervisningen sker individuellt på en arbetsplats, resterande del utförs i skolan. En handledare på arbetsplatsen och en yrkeslärare på skolan följer lärlingen genom utbildningen.

 

Validering av yrkeskunnande

Validering av ett yrke vänder sig till personer med tidigare erfarenhet av ett yrkesområde. Yrkeskunniga personer gör en bedömning av elevens kunskaper, färdigheter och förmågor. I vissa fall kan elevens kompetens kompletteras via utbildning. Efter valideringen får eleven betyg eller intyg inom sitt yrkesområde.

 


Teknikcollege

Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för kompetenscentra som erbjuder ungdomar och vuxna tekniska och processinriktade utbildningar på alla nivåer med inriktning mot teknikintensiva branscher. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, skolor, utbildningsanordnare och företag kring utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Teknikcollege tar fasta på teknikföretagens framtida behov och ger en effektiv användning av utbildningsresurser. Hela idén med Teknikcollege bygger på att flera företag samverkar med kommuner kring kompetenscentra i regionen.

Genom att satsa på Teknikcollege når företagen framtida medarbetare och säkerställer stora delar av rekryteringsbehovet. Samtidigt får företagen möjlighet att kompetensutveckla egna medarbetare. Engagemanget från företagen ger i sin tur teknikutbildning en hög status.

Läs mer om Teknikcollege här.

 


Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet, tydliggöra ansvar och granska kvalitet sker ett effektivt utnyttjande av resurser som är till gagn för alla.

Efterfrågan på välutbildad personal ökar inom vård och omsorg. En satsning kvalitativt och kvantitativt måste därför ske både på både ungdoms- och vuxenutbildning. VO-College agerar för att få fler att utbilda sig inom vård och omsorg. Genom garanterade kvalitetskriterier på utbildningar bidrar VO-College till att studenten blir anställningsbar och kan erbjudas tydliga karriärvägar eller vidareutbildning på högskolenivå.

Läs mer om Vård- och omsorgscollege här.

 


Nyckelord A-Ö

 

APL

Står för Arbetsplatsförlagt lärande och innebär den tid som elever på samtliga nationella gymnasieprogram med yrkesinriktning, gymnasiesärskolans nationella program samt vissa vuxenutbildningar tillbringar på en arbetsplats.  

 

Arbetsmarknad

Arenan där arbetsgivare och arbetstagare möts. Arbetsmarknaden är uppdelad i arbetsgivare och fackförbund och fungerar dels tack vare rätten till att starta organisationer och föreningar för att arbetsgivare och arbetstagare ska ha möjlighet att träffas på lika villkor samt för att förhandla. I Sverige finns olika lagar som reglerar arbetsmarknaden.

 

Digital kompetens

En av EU:s åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Det innebär att få tillägna sig färdigheter såsom ett säkert och kritiskt förhållningssätt i sin användning av informationssamhällets teknik.  Eleverna i svenska skolan skall lära sig att kommunicera, kunskapssöka, skapa och lära med hjälp av modern teknik för sitt eget lärande här och nu, men också för att kunna möta arbetsmarknadens krav på digitala verktyg och arbetssätt.   

 

Entreprenöriellt lärande

Ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och handlar om att ta tillvara och utveckla elevernas inneboende företagsamhet såsom deras förmåga att lösa problem och förverkliga sina idéer, men även att ge dem praktiska kunskaper i företagande.   

 

Entreprenörskap

Ses som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet och handlar om företagande och en individs förmåga att förverkliga sina idéer.

 

EU:s åtta nyckelkompetenser

Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande handlar om kunskaper, färdigheter och attityder till olika sammanhang. De är viktiga för såväl social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning som självförverkligande och personlig utveckling och bör finnas med genom hela livet.

De åtta nyckelkompetenserna är:

  1. Kommunikation på modersmålet.
  2. Kommunikation på främmande språk.
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
  4. Digital kompetens.
  5. Lära att lära.
  6. Social och medborgerlig kompetens.
  7. Initiativförmåga och företagaranda.
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

 

Framtidskompetenser

Dagens och framtidens samhälle ställer höga krav på kompetenser utöver skolans grundläggande ämneskunskaper, det talas om ”21st century skills” eller ”framtidskompetenser” som bör speglas och integreras i skolans undervisning. Det kan handla om såväl informationshantering och entreprenöriell förmåga som att vara flerspråkig, ansvarstagande och ha social kompetens.

 

Företagsamt lärande

Ett förhållningssätt som ska genomsyra hela skoltiden. Eleverna ska genom en naturlig koppling till omvärlden känna tilltro till sina egna förmågor, hitta lösningar på problem och ha makten över sitt eget lärande.

 

Innovation

En ny idé eller lösning på som visat sig fungera och vara av betydelse för ett visst område.

 

Kollaborativt lärande

Handlar om lärande där kunskap skapas i en grupp med medlemmar som drar nytta av varandras kunskaper och kompetenser. Detta sker genom att personerna frågar och delger varandra information samt utvärderar varandras idéer och arbete.

 

Kompetens

Förmågan att genom sina kunskaper och färdigheter utföra en uppgift.

 

Kompetensbehov

Handlar om vilken kompetens och arbetskraft som behövs och efterfrågas i arbetslivet nu och i framtiden.

 

Kompetensförsörjning

Krävs för att en arbetsmarknad ska fungera på ett bra sätt. Många företag har idag svårt att hitta lämplig kompetens och har därför brist på bra arbetskraft, något som kan bero på att inte tillräckligt många har utbildats inom området.

 

Kreativ

Kan ses som en metod för problemlösning. Att vara kreativ är att hitta lösningar och nya idéer som kan bidra till innovationer.

 

Learning by doing

Handlar om att lära sig något genom att göra det. Uttrycket är vanligt inom pedagogiken.

 

Lärling

Utbildningsform för gymnasieskolan och vuxenutbildningen som till största delen bedrivs på en arbetsplats med en handledare som ansvarar för lärandet och den yrkesmässiga utvecklingen.

 

Praktik

Den tid en elev i grundskolan tillbringar ute på en arbetsplats med syftet att prova på ett yrke och få en första inblick i arbetslivet.

 

Processtöd

Konkret hjälp i arbetet med att genomföra en process på exempelvis skolan eller arbetsplatsen.

 

Projektplan

En plan som i detalj beskriver hur ett projekt ska läggas upp. Bör innehålla en beskrivning av projektets omfattning samt en bakgrund, en nulägesrapport, tidsplan, genomförande och förväntat resultat.

 

Rörlig arbetsmarknad

Handlar om att människor med en viss kompetens flyttar dit det finns jobb inom deras område.

 

Skolutveckling

Handlar om hur verksamheten i skolan hela tiden ska utvecklas. Kan kopplas till såväl politiskt uppställda mål som skolan eller elevens behov.

 

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och ska löpa som en röd tråd genom hela skolgången. Rektor och lärare har därmed lika stort uppdrag som studie- och yrkesvägledaren att hjälpa eleverna i deras val av yrken och studievägar.

 

Valkompetens

Idag ställs elever inför stora valmöjligheter och kommer under hela livet att behöva göra val som är kopplade till yrkesliv och studier. Valkompetens handlar om en rad kompetenser som hjälper till att ta beslut och på ett strukturerat sätt samla in, analysera och organisera information om sig själv, sin utbildning och sitt yrkesliv.

 

Värdeskapande

Att skapa något som är till värde för en viss målgrupp. Även att skapa och lära ut kunskap som är användbar för ett särskilt område.

 


Forskning - lästips

 

Martin Lackéus

Martin Lackéus, doktorand på Chalmers Tekniska Högskola, forskar kring hur individer i utbildningsmiljöer utvecklar entreprenöriella kompetenser genom omvärldsorienterad utbildning.

 

Anders Lovén

Anders Lovén, fil.lic. i pedagogik och ordförande i programnämnden för studie- och yrkesvägledning forskar inom studie- och yrkesvägledning med specialområdena vägledningssamtal och IT-användning i vägledning.

 

Eva Leffler och Åsa Falk-Lundqvist

Eva Leffler och Åsa Falk-Lundqvist, universitetslektorer i pedagogik vid Umeå Universitet, har skrivit en ny bok om entreprenöriellt lärande.

 

Helena Sagar

Helena Sagar, doktorand vid Göteborgs universitet och lärare vid Kullaviksskolan har skrivit en avhandling kring vad lärare behöver för att utveckla sin undervisning och i högre grad kunna samverka med omvärlden.

Läs mer om Helenas forskning:

Teacher Change in relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning

Teachers’ Perceived Requirements for Collaborating with the Surrounding World

Authentic and entrepreneurial teaching practice in science and technology – variation and diversity in outcomes from professional development courses for teachers

 

Michael Søgaard Larsen och Gerd Christensen

Michael Søgaard Larsen, lektor vid Århus Universitet och Gerd Christensen, lektor vid Köpenhamns Universitet, har studerat vägledning i andra länder och dragit slutsatsen att studie- och yrkesvägledning kan bidra till att öka elevers beslutskompetens.

 

 


Länkar - lästips

Här har vi samlat användbara länkar från andra aktörer som arbetar med samverkan mellan skola och arbetsliv.

 

Skolverket

 

Skolinspektionen

 

Sveriges kommuner och landsting (SKL)

 

Arbetsförmedlingen

 

Ratio

 

Svenskt näringsliv

 

Ungdomsstyrelsen

 

Västsvenska handelskammaren

 

Arena för tillväxt

 

Sir Ken Robinson

 

Hjälp för framtidsval